img_0560

Enda sedan jag läste den här artikeln som min kusin delade på FB för ett tag sedan har jag försökt att tänka på att det faktiskt är Nelsons promenad inte bara min. Självklart har vi dagar då vi drar åt olika håll, jag stressar, har en tid att passa och inte alls låter honom göra det han vill men ofta på mina lediga dagar försöker jag ta en lite längre promenad tillsammans med honom och ta det helt i hans takt.

img_0556

Nelson är som jag nämnt tidigare en liten filosof som inte alls går fort på våra promenader. Han luktar och tänker, spanar in alla som går förbi, tittar på fåglarna, luktar lite till och drar allmänt benen efter sig. Det gör oss GALNA ibland men när man har tid så är det faktiskt lite fint att gå där och filosofera tillsammans. Prata om allt som händer runt omkring oss – för gud vad jag pratar med honom när vi är ute och går. Folk måste ju tro att jag är galen.

Idag tog vi en lång(sam) promenad förbi alla hans favoritplatser: kissplatsen på hörnet, de tre närmaste parkerna, hundaffären och uthyrningskontoret i byggningen som vi bodde i förr (han älskar att få gå in där och hälsa på dem).

img_0592

Han älskar barn och kan sitta länge och spana in dem när dem leker. Vi bor brevid två skolor och ett barnsjukhus därav ännu långsammare promenader. Jag brukar ta honom till parken framför barnsjukhuset där det är en lekplats och där brukar flera barn komma fram och klappa honom. Då sitter han så fint utan att bita någon (men det kan hända att han biter mig efteråt för att liksom ge igen). Bra träning tänker jag!

Jag försöker också att njuta våra promenader medans jag kan. En av mina första tankar när jag fick veta att det var tvillingar var inte hur jobbigt det kommer att bli när dem är född (den reaktionen kom lite senare) men hur jäkla stor jag kommer att bli. Jag har fortfarande mardrömmar om det, helt seriöst (och det hjälper inte att googla twin bumps/tvillingmagar). Så jag njuter så länge jag kan gå på mina promenader med min lilla filosof i lugn och ro. Livet ändras så fort och plötsligt har jag bedrest i en månad eller två och sen så står jag där med dubbelvagn och två skrikande barn som vill ha uppmärksamhet. Livet alltså. ♥

img_1592

Nu var det länge sedan ni fick en uppdatering om vår första bebis. Vi har så klart inte glömt honom bara för att jag har två små aliens i magen. Nelson har hunnit bli 8 månader. Han är mer valp nu än vad han någonsin har varit och vi har fått gå tillbaka till lite basicträning igen. Han är en obsessive chewer och går igenom tuggben på löpande band i tillägg till leksaker, mattor och lite möbler. Båda jag och E har jobbat mycket sista veckorna (#liveteftersemester) och i tillägg till det har vi just nu en värmebölja här i SF (30 grader plus) vilket inte passar vår lilla isbjörn så livet har varit lite tråkigt för honom. Men till helgen åker vi iväg på weekend ut i skogen och det tror jag passar hela gänget.

Annars går min form lite upp och ned. Illamåendet växlas av med bra dagar ofta relaterat till min oregelbundna dygnsrytm och nu ser jag framemot 6 nätter ledigt för att få återhämta mig lite. TACK för alla grattis både här på bloggen, på FB och på Instagram. Vi blir rörd av alla fina ord och hejarrop. Dessa barn är verkligen efterlängtade  av både oss (så klart), blivande far- och morföräldrar samt kompisar och kompisbarn. Det känns fint att dem får födas in ett så stort och varmt nätverk av människor som står klara med öppna armar. Det ska inte vara brist på kärlek alltså. ♥

14344833_1788947941350526_393370353649651239_n

Sooo. Det blev en liten bloggpaus och det finns en mycket enkel förklaring till det: Vi är med barn! Två faktiskt. Twins. Overkligt, överväldigande och helt fantastiskt. Vägen hit har varit lång och krokig – men det kan vi ta i ett helt annat inlägg – och att äntligen få annonsera att jag är gravid känns stort och lite läskigt. Jag är i vecka 13 idag (13+0 för er som är superintresserade) men bebisarna är så stora som dem ska vara i vecka 14+. Jag har mått skit fram tills den här veckan och mår delvis dåligt speciellt om jag sover för lite – därav bloggpaus. Sen är det ju så himla svårt att skriva om vardagsliv när något stort och viktigt händer i kuliseerna. Semestern gick åt till att ligga på soffan och jetlagen både dit och hit sög ut den lilla energi jag kanske hade. Men nu börjar jag se ljuset i tunneln (jag har sagt det många gånger dock så vi får se om det håller i sig) och känner att jag lite har fått livet tillbaka. Så om ni vill får ni följa med på ett litet hörn av den här tvillinggraviditeten. Och så håller vi tummarna för att allt går bra! ♥

Allstå Semestern 2016 kom och gick. Vi råkade lämna kameran hemma i SF och telefonerna fick också vila så nästan inga bilder blev tagna. Som tur var har jag en pappa som alltid står redo med kameran så några bilder fick vi med oss.

IMG_8027

Vi började semestern i Norge. Några dagar (alldeles för få) i Oslo och kompishäng. Jag var jetlagged och trött så det blev inte många knop gjorda. Sen åkte vi vidare till Stavanger för att hänga med Es familj och vara med på hans brors sons dop. Där bodde vi på Fjordbris, samma ställe som vi bodde förra året när vi var med på bröllop, och det är så himla härligt att bo alldeles vi havet. Efter några dagar där vinkade vi hejdå till svärfamiljen och styrde kosan mot Sverige.

IMG_7462

IMG_7477

IMG_7618

IMG_7623

IMG_7661

I Sverige blev det det vanliga – familjehäng, hundmys, hundpromenader, kantarelljakt, spelkvällar och så klart den årliga femkampen. E sprang med pappa och jag sov på soffan. Det är så härligt att komma hem och bara hänga. Och just häng blev det mycket av då vi bestämde oss för att ta det lugnare och ha mindre planer än vad vi brukar ha. Så vi skippade SPA-dag, kanottur, sa nej till många vänner (tiden räcker aldrig till!) och hängde istället på soffan, läste böcker och såg film. Hektiskt första halvår tar ut sin tull till slut.

IMG_7535

MEN! Vi tog oss äntligen upp till Norrbotten till pappas barndomsplats. I 12 år har jag och E hängt ihop men vi har aldrig prioriterat att åka upp dit. Men i år tog vi tag i det och åkte upp på snabbvisit. Träffade mina kusiner, min farbror och pappas fjällkompis (som jag är uppvuxen med om somrarna). 8 år sedan var det sen jag var där sist. På tiden för ett besök kan man säga alltså.

IMG_0504

Men höjdpunkten av Semester 2016 då? Kvalitetstid med pappa.

IMG_7476

Och mamma. ♥

◊ ◊ ◊

Nu är vi tillbaka i SF och det känns helt okej det också. Vi har hämtat hem vår lilla lurv som vuxit sig stor medans vi har varit på semester. Jag är mer jetlagged än vanligt och det passar dåligt när man jobbar natt men ikväll börjar allvaret igen så det får gå som det går. Nu ser vi framemot Hösten 2016.

IMG_0454

Nelson mår bra. Redan på kvällen var han piggelin och ville leka och dagen efter var han helt återställd utan behov av smärttabletterna som vi blev hemskickad med. Nu har det gått en vecka och vi kan äntligen börja aktivera honom lite mer. Han har varit rastlös men inte alls så rabiat som vi trodde han skulle bli av att inte få komma ut och leka/promenera så långt. Han är en duktig kille som är bra på att aktivera sig själv så länge han har tuggben och leksaker tillgängliga.

Och nu är det knappt en vecka tills vi ska lämna honom i 3 veckor. Jag har lite ångest men vet att det kommer att gå bra. Vi har försökt att ordna det så bra som möjligt för honom och jag tror han kommer att ha det kul med dem som ska ta hand om honom. Och vi ska äntligen få hänga med familj och vänner där hemma. Det är efterlängtat. ♥

image

Liten kille är äntligen hemma igen. Allt har gått bra och han mår bra. Gosigare än aldrig förr så vi ligger i en hög i soffan och myser. Ikväll får han all kärlek och närhet han kan behöva. ❤️

IMG_0438

Alltså vem tog min lilla valp? Nelson hade sin första stora grooming session igår och se så stilig han blev. Jag dör lite alltså. Jag trodde jag skulle sakna hans valpfluff men tycker han blev så fin i sin nya frisyr. Han verkar tycka det var härligt också för han skuttade fram när vi var ute och gick med honom. Flugan fick han hos groomern och den fick han bära på kvällen när han blev utexaminerad från Junior High Puppy Training.

IMG_0417Så här såg han alltså ut i lördags när han träffade sin syster Emmy.

Precis just nu ligger han på operationsbordet och blir kastrerad. Tredje gången gilt alltså. Första gången fick han hosta, andra gången hade dom bokat in oss fel men idag så gick det alltså. Husse och matte väntar oroligt på veterinärens samtal om att operationen har gått bra. Ikväll ska han få extra mycket gos och kärlek här hemma. Stor vecka för vår stora lilla kille. ♥

IMG_0440Selen blev plöstligt så stor när så mycket hår försvann.
(och ja, han sitter nästan alltid med vänsterbenet framåt när han ska pose)

IMG_0389

Nelson du är 6 månader nu. Ett halvt år gammal. Vi kallar dig björnen vår, eller isbjörnen. Snart ska du förhoppningsvis få din första hårklipp men än så länge är du en stor lurvboll. Du har äntligen fått uppleva din första hikingtur i skogen. Den blev kort för det var så himla varmt ute men du verkade gilla att gå på stigar istället för asfalt. Och vem skulle inte göra det?

IMG_0398

Du växer så det knakar fortfarande men vi ser en liten tendens till att du börjar sakta ned. 18.5 kg väger du och är redan uppe i din förväntade vuxenvikt. Vi tror du kommer att bli runt 22-25 kg dock. Vi lär oss något nytt om dig hela tiden. Inte för att du förändras utan att vi förstår dig bättre och bättre. Du är morgontrött och vill helst inte äta så mycket på morgonen. Om du vet att det finns något godare att äta vägrar du äta din mat. Du bli svartsjuk när vi kramas och då skäller du och försöker pressa dig mellan oss. Du har lärt dig att hoppa upp i vår säng och tycker det är så himla mysigt när du blir insläppt för att säga godmorgon till en av oss. Du är kräsen när det gäller mat och snacks, tycker inte om grönsaker och frukt och spottar ut även sånt du tycker om när du förstår att vi försöker muta dig. Du kramas så himla härligt och har lärt dig att pussas istället för att bitas (du biter fortfarande en del men inte lika mycket). Du gillar att vara nära men inte för nära. Du kan komma och gosa men ligger sällan nära när du ska sova. Då ligger du på lagom avstånd där du har översikt över oss men samtidigt lite space. Du har integritet och personlighet – och det gillar vi.

Vi är över öronen in love with you.

IMG_0356

IMG_0346

18 kg/40 lbs.

Sta/tjurig som få och smart som bara den. Går sällan att lura, inte ens med köttbullar som han älskar över allt på hela jorden. High value treats kan slänga sig i väggen när han vet att något fuffens är på gång. Som att måsta borstas. Eller rensa öronen. Han stutsar som en pudel nu – högt upp i luften. Stutsar mer än han går/springer när han blir ivrig vilket ser lite roligt ut eftersom han definitivt har en mer labradorkropp än en pudelkropp. 6 månader snart. En stor hund i en liten kropp. Eller en liten valp in en stor kropp. Så himla mycket kärlek.


Mikaela - in the world © 2013. All Rights Reserved.