IMG_0454

Nelson mår bra. Redan på kvällen var han piggelin och ville leka och dagen efter var han helt återställd utan behov av smärttabletterna som vi blev hemskickad med. Nu har det gått en vecka och vi kan äntligen börja aktivera honom lite mer. Han har varit rastlös men inte alls så rabiat som vi trodde han skulle bli av att inte få komma ut och leka/promenera så långt. Han är en duktig kille som är bra på att aktivera sig själv så länge han har tuggben och leksaker tillgängliga.

Och nu är det knappt en vecka tills vi ska lämna honom i 3 veckor. Jag har lite ångest men vet att det kommer att gå bra. Vi har försökt att ordna det så bra som möjligt för honom och jag tror han kommer att ha det kul med dem som ska ta hand om honom. Och vi ska äntligen få hänga med familj och vänner där hemma. Det är efterlängtat. ♥

image

Liten kille är äntligen hemma igen. Allt har gått bra och han mår bra. Gosigare än aldrig förr så vi ligger i en hög i soffan och myser. Ikväll får han all kärlek och närhet han kan behöva. ❤️

IMG_0438

Alltså vem tog min lilla valp? Nelson hade sin första stora grooming session igår och se så stilig han blev. Jag dör lite alltså. Jag trodde jag skulle sakna hans valpfluff men tycker han blev så fin i sin nya frisyr. Han verkar tycka det var härligt också för han skuttade fram när vi var ute och gick med honom. Flugan fick han hos groomern och den fick han bära på kvällen när han blev utexaminerad från Junior High Puppy Training.

IMG_0417Så här såg han alltså ut i lördags när han träffade sin syster Emmy.

Precis just nu ligger han på operationsbordet och blir kastrerad. Tredje gången gilt alltså. Första gången fick han hosta, andra gången hade dom bokat in oss fel men idag så gick det alltså. Husse och matte väntar oroligt på veterinärens samtal om att operationen har gått bra. Ikväll ska han få extra mycket gos och kärlek här hemma. Stor vecka för vår stora lilla kille. ♥

IMG_0440Selen blev plöstligt så stor när så mycket hår försvann.
(och ja, han sitter nästan alltid med vänsterbenet framåt när han ska pose)

IMG_0389

Nelson du är 6 månader nu. Ett halvt år gammal. Vi kallar dig björnen vår, eller isbjörnen. Snart ska du förhoppningsvis få din första hårklipp men än så länge är du en stor lurvboll. Du har äntligen fått uppleva din första hikingtur i skogen. Den blev kort för det var så himla varmt ute men du verkade gilla att gå på stigar istället för asfalt. Och vem skulle inte göra det?

IMG_0398

Du växer så det knakar fortfarande men vi ser en liten tendens till att du börjar sakta ned. 18.5 kg väger du och är redan uppe i din förväntade vuxenvikt. Vi tror du kommer att bli runt 22-25 kg dock. Vi lär oss något nytt om dig hela tiden. Inte för att du förändras utan att vi förstår dig bättre och bättre. Du är morgontrött och vill helst inte äta så mycket på morgonen. Om du vet att det finns något godare att äta vägrar du äta din mat. Du bli svartsjuk när vi kramas och då skäller du och försöker pressa dig mellan oss. Du har lärt dig att hoppa upp i vår säng och tycker det är så himla mysigt när du blir insläppt för att säga godmorgon till en av oss. Du är kräsen när det gäller mat och snacks, tycker inte om grönsaker och frukt och spottar ut även sånt du tycker om när du förstår att vi försöker muta dig. Du kramas så himla härligt och har lärt dig att pussas istället för att bitas (du biter fortfarande en del men inte lika mycket). Du gillar att vara nära men inte för nära. Du kan komma och gosa men ligger sällan nära när du ska sova. Då ligger du på lagom avstånd där du har översikt över oss men samtidigt lite space. Du har integritet och personlighet – och det gillar vi.

Vi är över öronen in love with you.

IMG_0356

IMG_0346

18 kg/40 lbs.

Sta/tjurig som få och smart som bara den. Går sällan att lura, inte ens med köttbullar som han älskar över allt på hela jorden. High value treats kan slänga sig i väggen när han vet att något fuffens är på gång. Som att måsta borstas. Eller rensa öronen. Han stutsar som en pudel nu – högt upp i luften. Stutsar mer än han går/springer när han blir ivrig vilket ser lite roligt ut eftersom han definitivt har en mer labradorkropp än en pudelkropp. 6 månader snart. En stor hund i en liten kropp. Eller en liten valp in en stor kropp. Så himla mycket kärlek.

IMG_0340

Det här med karantän är inte det lättaste när man är en liten valp som tycker det roligaste som finns är att leka med andra hunder. Vi har tagit några promenader och försökt att undvika andra hundar vilket är extremt svårt i vårt område. På hörnet av huset satte han sig på tvären och vägrade gå när han insåg att vi skulle gå hem och inte till parken. Jag har försökt att förklara för både Nelson och Brady (grannhunden) varför dom inte får leka och fått ledsna blickar från båda två. Vi har lekt apport här hemma, övat på att fånga bollen i luften och sökt gömda köttbullar. Fortfarande rastlös liten kille. Som så många gånger förr önskar jag att man kunde förklara så han förstod. Jag hoppas hostan försvinner snart så han får träffa sina vänner igen.

Nu har han faktiskt äntligen slocknat på sin kylmatta så jag ska passa på att ta en liten nap i soffan. Nattjobb = alltid trött, även när jag är ledig. Vi hörs!

nelson

Idag skulle Nelson kastreras. Skulle alltså. Han vaknade upp med lite hosta igår och i början tänkte jag att det inte var så farligt men i natt hostade han igen och sen imorse. Tog honom till veterinären för preop check och som jag misstänkte hade han fått kennelhosta och var tvungen att vänta ett par veckor med kastrering. Så himla synd tyckte Nelson. Verkligen. Han är en gladskit annars så det enda som plågar honom är hostan. Familjen hosta alltså. Vi fick utskrivet hostmedicin men får se om vi ger den eller inte. Han hostar inte särskilt mycket och verkar inte störas men blir det värre ska han få.

Alltså alla dess saker med valp/hund som jag inte tänkt på förr. Jag är ju uppvuxen med hund men då var det ju liksom inte mitt huvudansvar. Jag lämnade in Nelson på dagis igår utan att tänka över hostan. Idag var ju tvungen att mail och säga att han fått kennelhosta och det innebär att dem måste desinfektera hela stället samt varna de hundägare vars hund Nelson varit i kontakt med.

♣ ♣ ♣

Annars så är det stora nya att E har fått sitt greencard. Mitt däremot dröjer eftersom dom vill ha ett birth certificate från Korea. Efter att ha tjatat på pappa och på svenska myndigheter tror jag att det äntligen har ordnat sig. Appropå det. Sverige alltså. Ibland förvånas jag över hur enkelt det är. Tog kontakt med MFOF som visst har hand om internationella adoptioner i Sverige. Ca 4 timmar efter att jag skickat mailet fick jag svar att jag borde ta kontakt med Socialtjänsten i Umeå så borde ha mina papper. Skickade en mail och fick dagen efter svar att jag kan kontakta Statsarkivet i Umeå för att få kopior från min adoptionsakt. Mailade dem och 1.5 dag senare hade jag de kopior jag behövde i min inbox. Hur fantastiskt är inte det? Hade det samma skedd här i USA hade det tagit ett år. Minst. Om det ens hade funkat. Så tack Sverige.

Och tack till vår grannen som utan problem läste igenom både de koreanska papprena och engelska översättningarna för att skriva under på att allt var korrekt. Har vi tur dimper det ned ett grönt kort till mig innan året är slut.

Nu ska jag ta mig av min sjukling som mest är rastlös för att han inte får leka med andra hundar. Karantän tills han slutar hosta plus 48t. 30 dagars karantän från dagis dock. Hur ska vi överleva?

image

Två år sedan du lämnade oss idag. Ofattbart. Jag saknar dig varje dag men kanske extra mycket nu när jag planera Sverige semester. Jag saknar våra nattliga samtal, våra middagsdejter och övernattningsbesök. Jag saknar våra diskussioner och vår skratt tillsammans. Våra resor och våra minnen tillsammans. Jag saknar hela dig. ❤️

Men just idag är en speciell dag för mig och just idag ger du mig extra hopp och styrka. Livet går vidare och du finns i mina tankar och mitt hjärta varje dag. En dag kommer vi att träffas igen.

image

Färdig med fyra nätters jobbhelg och jag känner att jag börjar vara så himla less på att jobba helger och högtider. Efter 11 år som sjuksköterska är det ju inget nytt att man måste jobba när de flesta andra är lediga men gud vad less jag är. I går var det 4th of July, och inte för att vi firar det men jag saknade mina killar så himla mycket att jag tvingade mig upp lite tidigare för lite kvalitetstid före min sista natt. Det resulterade ju så klart i en väldigt trött nattvakt men så värt det ibland.

image

Vi lånade grannens cykelvagn och tog med Nelson på en liten premiärcykeltur. Aldrig hade väl E trott att han skulle cykla runt med en hund i en vagn men jag tror båda faktiskt tyckte det var mysigt. ♥ Nelson aka världens mest chill hund fann sig direkt i att ligga i vagnen och kika ut. Han till och med frivilligt hoppade i igen efter en snabb liten paus så kanske det här blir vårt nya helgnöje.

IMG_0269
Nelson klarade också 4th of July fyrverkerierna galant. Vi hade blivit varnade för valpens första 4th of July då 5 juli är en av årets mest busy dagar i hund shelters pga bortsprugna hundar så E höll sig hemma och enlig honom sov Nelson sig igenom hela kvällen utan att höja ett ögonbryn till trots för smällar och fyrverkerier 360 grader runt huset. Det är en generellt lite trött/lugn kille här hemma efter att han tappat alla valptänder. Han är glad och hyper (normalt valpig) när vi leker med honom, kommer och myser med oss ibland men lägger sig lugnt och sover när vi inte engagerar oss i honom. Vår (min) oro över att han är så “trött” börjar övergå till att inse att han nog helt enkelt är en mellow little guy. Han växer ju väldigt mycket hela tiden så kanske den där valptröttheten äntligen slagit till. Imorse lät han mig sova fram tills mitt alarm ringde kl 13 (E hade varit ute med honom kl 08) och nu sover han igen efter lite lek i parken och en promenad.

Jag tror vi båda liksom väntar på att han ska bli så där rabiat och jobbig som alla säger att valpar är (flera av våra vänner ha sagt att första valpåret var det värsta i deras liv) och därför varje dag förvånas över att ha en så lugn kille. Men bank i bordet, det kan ju fort ändras. Fram till dess njuter vi av #världensenklastevalp.

Nu ska jag mysa med min killar i två dagar innan det blir jobbhelg igen. Som sagt. Så. Himla. Less. Men jag har en plan för framtiden. Ska bara lösa logistiken först.

IMG_0261b


Mikaela - in the world © 2013. All Rights Reserved.