IMG_7732

Nelson, nu är du fyra månader. Time flies. Du är äntligen fullvaccinerad och både husse och matte andas ut litegrann – we made it! Du är så himla härlig. Du får mer och mer personlighet och ditt kroppspråk och dina ansiktsuttryck är de roligaste jag vet. Jag älskar att du alltid tycker livet är underbart. Man kan verkligen se hur awesome du tycker det mesta är, allt från att gå i parken till att hitta en träpinne att tugga på. Jag önskar jag hade lite av din entusiasm över de små sakerna i livet.

Du är också skitjobbig ibland men mycket lättare att hantera nu när vi kan ta dig ut mer. Du biter fortfarande och det är ganska jobbigt. Men tack och lov så gillar du leksaker och tuggben och så länge du har dem tillgänglig biter du mindre på oss. Du älskar sockar och så fort du får chansen springer du in på vårt sovrum och hämtar dem. Skorna är däremot inte lika interessanta som förr och det tackar vi för.

Du har äntligen (?) knäckt koden hur man kommer sig upp i soffan. Tidigare har du gjort det ett par gånger men inte riktigt fattat det. Men nu gör du det varje gång, hela tiden. Du hoppar inte utan kravlar upp med ett bakben i taget. Och du blir lika lycklig varje gång du lyckas. Det bästa du vet är att få ligga och gosa med oss i soffan men du har fortfarande myror i baken så det är svårt att få dig att ligga still. Du får med nöd och näppe fortfarande plats under soffan och dit pressar du dig under när du vill vara i fred.

Nelson, du är fyra månader. Det är ju ingenting men du växer så det knakar. Du väger redan halva din förväntade vuxna vikt och lägger på dig ca ett kilo i veckan. Både jag och husse älskar att lyfta upp dig hela tiden, mest för att du lagar ett så sött knurrande ljud när vi gör det. Dessutom gäller det att passa på så länge vi kan. Man får många pussar av dig men ibland tjyvbiter du oss i kinden eller örat istället. Jag förstår dig, det skulle jag också göra om någon plockade upp mig hela tiden.

Du charmerar alla du möter och det gör oss stolta. Personal både på veterinärstationen och på hunddagiset har förälskat sig i dig. Folk på gatan stannar hela tiden och du blir duktigare och duktigare på att hälsa fint även om vi har varit lite dåliga på att visa dig hur man ska göra. Häromdagen blev vi färdig med den första delen av valpträningen och du fick beröm för att vara så väluppfostrad speciellt eftersom du är så himla himla himla social. Du hoppar sällan upp på dem du möter förrutom om dem sätter sig ned på knä och klappar dig och du ska ha alla ära själv för att ha lärt dig det för vi har inte varit särskillt proaktiva i att träna dig. Jag är tacksam för att du är en så lättsam valp och lovar att skärpa mig. Mer träning! För du älskar det.

Så Nelson, as usual. Forsätt vara dig. Du är awesome! ♥

Jag älskar dig.

 

 

 

IMG_7721

Vi hade två mål när Nelson blev fullvaccinerad – parken och daycare. Igår tog vi honom till hunddagiset för att han skulle få checka läget och för att dem skulle se om han passade där. Det är ett stort off-leash, cage-free dagis med fri tillgång till lekområden både inomhus och utomhus. När vi kom dit tog personalen med honom in (utan oss) så han skulle få träffa ett par utvalda hunder samt få checka ut stället. Sen lämnade dem honom med hundarna (under övervakning så klart) och visade oss runt så att allt skulle kännas ok i matte- och hussehjärtat också. Vi blev godkända, Nelson blev godkänd och stället blev godkänt av oss. När vi skulle gå därifrån ville Nelson inte alls hänga med oss hem utan gnällde som han brukar göra när vi ska gå hem från parken så jag antar att även han godkände platsen. Känns bra!

Så nu är planen att han ska få vara där ett par gånger i veckan när jag jobbar och behöver sova mellan mina skift. Känns som en win-win situation då jag får sömn, E kan jobba i fred och Nelson får leka av sig. Till veckan ska vi prova första heldagen så håll tummarna för att det går bra.

Annars så börjar det sista falla på plats här i lägenheten. Vi har fått upp våra nya sängram och klädskåpet till hallen. Snart kan vi andas ut och bra vara ett tag. Det är så mkt som har hänt sista tiden att det känns konstigt att tänka att vi bra haft Nelson i 7 veckor och bott här i 5 veckor. April och maj har varit sjukt busy månader att vi nu ser framemot juni då vi förhoppningsvis kan landa lite.

IMG_1363Play with me pleeeeeeease?

Jag läste att en 16 veckors valp sover ca 18-20 timmar om dagen. HA HA HA! är allt jag har att säga åt det. Nelson sover kanske 10 timmar om dagen (8 timmar om natten och sen ett par naps på ca en timme). Lite mer om vi inte är hemma men när vi ser på honom genom monitorn är han ofta rastlös och flyttar på sig hela tiden. Idag har han haft två omgångar av intensiva lekdater à 30 min plus lek hemma samt 3 promenader och han är fortfarande rastlös och vill leka mer (tack och lov så är han relativt bra på att roa sig själv). Och när han sover så sover han ofta så lätt att han vaknar när vi går på toaletten och kommer springades.

Men valpar sover väl när dom trötta?

IMG_7712Ingen privacy på toaletten längre…

nelson_park

Nelson är äntligen färdigvaccinerad och vi firade med att han honom till parken. Han ÄLSKADE det. Det var tidigt på morgonen (efter mitt nattskift) så gräset var fortfarande blött från morgondaggen. Och Nelson tyckte det var så härligt att han rulla sig gånger om runt i gräset och blev dygnsur. Sen lekte han med en 1.5 årig schäferhund och rullade sig några varv i sanden efteråt. Allt resulterade i en lyckligt trött hund och ett tidigt morgonbad. Så värt det.

Det är så himla skönt att han är färdigvaccinerad. Nu kan vi ta honom ut vart som helst utan att behöva oro oss för valpsjukdomar och parvovirus i alla fall (däremot har vi fått höra att det finns en del fästingar och foxtails här så det får vi väl oroa oss för istället). Det är skönt att kunna ta honom till parken, låta honom springa av sig, kasta boll och leka med andra hundar. På torsdag ska vi på besök på hans förhoppningsvis framtida dagis och efter dagens två timmars sömn efter nattjobb känner jag att det är på tiden.

Här är det nästan 30 grader och Nelson tycker det är alldeles för varmt så han har gömt sig under soffan (ja, han klarar fortfarande att pressa sig under med lite vilja och mycket besvär) och jag ska försöka ta en liten powernap innan han vaknar upp igen. Vi hörs!

IMG_7666

Nelson verkar har insett att han börjar vara alldeles för stor för att få plats under soffan och från en dag till en annan slutade han helt att krypa under där. Så nu kan vi hitta honom sovandes lite här och där i lägenheten och besatt som jag är älskar jag att ta bilder på honom när han sover. Han ser så fredfull ut (och det är så lugnt och stilla när han sover).

sleeping

Han föredrar att sova direkt på golvet även nu när vi har mattor. Jag tror han gillar att det är lite svalt och jag har gett upp med att bädda med filtar i hans bur. Han ligger nästan alltid utsträckt åt alla håll och kanter och vi tror det är därför han inte riktigt gillar att sova i sin bur under längre perioder. Han tycker det är helt ok att vara där kortare stunder och det går bar att åka bil med honom i buren men som jag skrev tidigare så väckte han oss alltid runt 02-03 på natten och verkade vilja komma ut. Nu när vi har honom ute i lekgården istället sover han tack och lov genom hela natten utan att störa oss. Så snart blir det större bur där han kan sträcka ut sig helt så vi kan ta med honom när vi sover borta (eller när vi ska börja lämna bort honom till andra).

IMG_1321

Han har blivit så duktig och har väldigt få olyckor inne nu förtiden (bank i bordet). Egentligen är det väl vi som har blivit duktigare att läsa av hans väldigt subtila tecken på att han behöver gå ut.

Nu ska jag övergå till att bygga IKEA möbler. Det kom ett lass med hemleverans idag (dyrt! men så skönt). Sängen är nästan färdig men det fattas en del som vi inte får förrän nästa vecka så ikväll står hallskåpet på schemat.

Och appropå IKEA bygging…

IMG_7668

Inte det lättaste när den här killen vill hjälpa till.

Här kommer en första sneak peak på vår nya lägenhet med en hund som uppenbarligen är en liten linslus (han är alltså inte tillfrågad eller placerad i bilderna men väldigt uppmärksamhetssjuk precis när jag ville fota).

IMG_1310
Vårat hem är 100% IKEA och det känns ok just nu. Vi har ju bott här i SF i 5 (!!!) år nu och hunnit skaffa på oss i princip allt man kan behöva och lite till. När vi flyttade så rensade vi mycket men behöll också mycket. Vi bestämde oss för att inte köpa så mycket nya möbler pga budget men också pga att vi har en liten hund som gärna gnanger på allt och ingenting. Men samtidigt så vill vi göra det hemtrevligt och mysigt nu när vi faktiskt har köpt vårt eget.

När vi bestämde oss för att köpa lägenhet valde vi att köpa mindre kvadratmeter för att kunna stanna kvar inne i stan istället för att flytta ut till suburben. Jag tror många var lite skeptiska till att köpa så litet men för oss fungerar det och vi trivs så himla bra! Lägenheten är ca 70 kvm och helt perfekt för våra behov just nu. Jag och E har nästan alltid bott litet. De få åren vi bodde stort (första tiden i SF) använde vi hursomhelst bara en liten bråkdel av lägenheten för vi gillar liksom att vara i samma rum även om vi håller på med olika saker. Vi båda gillar att bo bekvämt (dvs ganska modernt med minimalt behov av vedlikehold/underhåll) men också lite minimalistiskt. Vi har inte lust att ha massa saker som bara ligger och tar plats utan vill ha det så funktionellt som möjligt med minst saker som möjligt.

Och det har också varit vårat mål sedan vi flyttade in. Att fundera hur vi kan få vår lilla lägenhet att fungera utan att vi blir galna på att saker ligger och flyter. Vi gillar vår öppna planlösning men med ett litet kök med inte allt för mycket ytor, skåp och lådor samt en hund med massor av stäsj kändes det som om det allitd var kaotiskt och stökigt.

IMG_1315

Så igår hyrde vi en bil och åkte till IKEA. Vi hade en plan och köpte in hyllor och skåp, en ny sängram (i 12 år har vi alltså sovit utan sängram, bara madrass, men nu tyckte vi det var på tiden att bli vuxna) och lite annat smått och gott. Framför allt köpte vi mattan som kostade alldeles för mycket för ett valphem men som vi bägge blev förälskade i på en gång.

Vi byggde och byggde hela kvällen (Nelson hjälpte till med att bita sönder alla kartonger) för att bli färdiga med köket/vardagsrummet och nu är vi är så himla nöjda! Äntligen lite fler hyllor att organsiera våra kökssaker och Nelsonsaker så vi kan få lite sinnesros. Och mattan gjorde verkligen allt för hemtrivseln, till och med Nelson verkar gilla den. Vi ♥ IKEA. :)

IMG_1305

Vi flyttade också lite på Nelsons “hem” (alltså lekgården som ni kan ana bakom soffan) och var kanske lite oroliga att han skulle bli orolig av det men vi har ju världens mest chill hund som tar det mesta med en klackspark (förrutom trappor då..). Så han sov som vanligt hela natten i sin lekgård och sen på morgonen lärde han sig visst hur man öppnar grinden så vi vaknade med honom liggandes och leka på mattan utanför. Tack och lov hade han inte kissat inne!

Vi har mycket kvar att bygga och på onsdag kommer det ytterligare en leverans då vi inte fick med oss allt i bilen hem. Men det känns som vi har fått ordning på det viktigaste nu (förrutom ett skåp i hallen där vi kan gömma jackor och skor) så resten av lägenheten får ni se en annan gång.

Nelson var ensam hemma rekordlänge igår (4 timmar) vilket han klarade helt fint (vi hade honom på babymonitor hela tiden) men idag är han lite extra närhetssugen och ligger just nu och sover vid köksbordet där jag sitter istället för under soffan som han brukar. Så nu ska jag gå och mysa lite med honom för den här veckan jobbar jag annars 6 utav 7 nätter.

Vi hörs! Kram. ♥

 

IMG_7639

Egentligen borde jag väl inte skriva det här men jag gör det i alla fall. Anmäl oss inte till djurpolisen! I lördags vaknade Nelson och var sig själv. Valprabiat och galen. Han blev dock hemskickad från valpskolan för att han nös ett par gånger och dom trodde han var förkyld och var rädd att han skulle smitta de andra valparna. När vi kom hem blev han plötsligt väldigt trött och vi tänkte att han kanske var sjuk trots allt. Lite senare började han vingla runt, knappt kunna gå och varje gång han vaknade gungade hans huvud fram och tillbaka. Han har varit liknande ett par gånger tidigare och då har han blivit bättre av att sova några timmar så vi tänkte att han bara får sova av sig lite. Kanske det var en växtspurt eller kanske han fått ett virus?

Men så började han andas snabbt, fick vidgade pupiller och beteddes sig lite paranoid och förvirrad (hittade inte vägen ut) så sjuksköterska som jag är tog jag hjälp av herr google och sökte på hans symtom. Det fanns otaliga inlägg om hundar/valpar med samma symtom och det alla sa var att om valpen är ung kan den ha lågblodsocker (Nelson hade precis ätit så det uteslöt jag) – annars har den förmodligen ätit…….POT! Alltså maja/weed!

Och då föll allt på plats. Självklart har han fått i sig nån joint som legat på gatan. Hunden som äter allt och som älskar cigarettfimpar. Alla symtom stämde och han betedde sig verkligen hög. Vi funderade på att ta honom till veterinären men de flesta inlägg sa att marijuana var ofarligt för hundar om det inte var i extremt höga doser och att effekten ofta försvinner efter 8-12 timmar. Och eftersom han betett sig likadant om än lite mildare ett par gånger tidigare och blivit bra valde vi att avvakta. Och mycket riktigt, 10 timmar senare var vår lilla rabiata Nelson tillbaka med besked. Vi tog han upp på takterassen där han fick springa av sig – och OM han sprang. Runt runt runt runt runt. Lycklig av att vara “nykter” igen och så överlycklig av att få springa i alla vattenpölar.

Så San Francisco versus Nelson: 1-0. Förhoppningsvis lär han sig att inte äta allt som ligger på gatan men än så länge visar han ingen konsekvensförståelse.

Nelson mår bra nu. Och med tanke på utsträckningen av majarökare här i SF tvivlar jag tyvärr på att det här var sista gången med en hög hund. Men nu vet vi i alla fall vad så pågår när han beter sig så där konstigt.

nelson_bikeOch så här ledsen blir man när husse och matte försöker sätta en i en cykelkorg som är alldeles för liten.

Inflyttningsfesten blev annars lyckad till trots för regn och en något hög hund. Nelson som älskar människor sprang runt och hälsade på alla även om han knappt kunde gå. Sen skärmade vi honom i soffan så han fick sova i fred och så kom han fram lite senare när han nyktrat till. Jag hade ordnat olika salsor och guacemole och E lagade margarithas. Tyvärr inga bilder för vi var upptagna med att hänga med alla som kom. Men kul hade vi!

IMG_7627

Nelson är lite av en personlighet alltså. Jag skrattar så mycket åt honom varje dag. Och även om jag blir galen ibland så måste jag ändå skratta. Här är några saker om Nelson just nu som jag inte har lust att glömma bort.

– Uppenbarligen så hatar han trappor. Vi har hiss och den älskar han. Men igår gick vi en ny runda och där kom vi till ovanstående trappa. Tre steg alltså. Totalstopp. Efter 10 min övertalning, lockning och uppmuntring med korv osv tog han till slut sats och hoppade ned. Totalvägrade att gå upp till trots för ytterligare 10 min övertalningsförsök. Idag gick vi tillbaka till samma trappa och då tog det bara ett par minuter innan han med tvekan gick både upp och ned. Med stora protester dock.

– Och appropå protester. Han är en mycket verbal liten kille (drives me crazy!). Han har definitivt hittat sin röst och skäller när han vill leka, när han leker, när vi springer och han inte riktigt hänger med, när han vill ha uppmärksamhet, när han är exhalterad, när han är osäker, osv. Han skäller (än så länge) inte när andra hundar skäller, för det mest inte när han hör olika ljud eller när folk kommer. Tack och lov. Men det kan ju fort ändras. OCH han skäller när vi försöker att moppa golvet.

– Han älskar att äta växter. Ibland försöker han äta kaktusar. Då skäller han åt den för att den sticker och så försöker han äta den igen.

– Han hoppar fortfarande inte upp i soffan. Men han vill gärna vara där så därför kommer han med alla sina leksaker, lägger framtassarna uppe på soffan och ser på oss med sina valpögon för att bli upplyft. Och det blir han alltid för att han är så söt.

– Varje gång vi går in och ut av vår byggnings ytterdörr måste han vänta tills den är helt stängd innan han kan gå vidare. Antar att våra grannar gillar det för dom brukar skicka ut mail om att man måste se till att dörren stängs så inte någon okänd kommer in.

– Häromdagen skällde han åt en hund. Enda kruxet var att hunden var ett motiv på en tavla.

– Han hatar solsken. Han springer mellan skuggor och går längst husväggarna när det soligt ute. Det spelar ingen roll om det är varmt eller kallt ute. Jag tror att han tycker det är för ljust.

– Han springer fortfarande under soffan när han vill vara i fred. För det mesta sover han men ibland så springer han dit när han fått tag i en sock eller sko. Enda problemet är att han börjar få problem att komma under så ibland sticker han bara huvudet under och tror att vi inte ser honom.

– Och appropå skor. Han vet definitivt att han inte får lov att ta dom så ibland springer han dit och så tittar han runt hörnet för att se om vi ser honom, vilket vi oftast gör. Då springer han och tar en leksak istället.

– Han hör skillnad på när grannen kommer eller när vi kommer. När grannen kommer hem ligger han oftast lugnt kvar men när E kommer hem hör han det direkt och springer till dörren innan han ens hinner sätta in nyckeln.

– Om jag pussar honom på nosen (alltså på nostippen) så pussar han alltid tillbaka rätt på munnen. Och när jag lyfter upp honom lägger han en tass på varje skuldra och kramas lite och slickar mig på örat. Så. himla. mysigt.

♦ ♦ ♦

Igår var det Cinco de Mayo så vi hade tänkt käka tacos med ett par vänner (uncle Tobys föräldrar) men platsen vi skulle på var fullpackad så istället blev det Turkish. Nelson var med och charmerade alla som gick förbi. Han var lite rastlös i början men sen somnade han under bordet och sov tills vi skulle åka hem. Älskar att bo i en stad där man kan ha med hunden överallt (förrutom inne på restauranger och i mataffärer) och där vädret vanligtvis tillåter att man sitter ute.

Nu ska jag förbereda lite inför vår inflyttningsfest som vi ska ha imorgon. Och appropå väder, San Francisco som 95% av tiden bjuder på 20grader och sol ska uppenbarligen ge oss regn imorgon. Så vi får se om vi måste tränga in oss i vår lägenhet eller om vi kan vara på rooftopen.

Kram och trevlig helg!


Mikaela - in the world © 2013. All Rights Reserved.