Arbetsintervju 1

Jag sökte jobb som personlig assistent till en 85 årig dam med alzheimers och parkinson. I beskrivningen stod det att hon var relativt uppegående men behövde sällskap och lite hjälp med mat och dusch. Helt okej tidsfördriv tänkte jag. Men i telefonintervjun använde dottern 45 minuter på att beskriva hur jobbig, besvärlig och krävande mamman var och ca 5 minuter på att höra efter vem jag var och vad jag kunde erbjuda. Hon erbjöd  max 10 dollar i timmen för att ta hand om sin 85 åriga mamma med ett mentalt status som en 3 årig och en fysisk status som en 125 åring. Jobb ons-lör med absolut ingen chans till ledigt på någon lördag whatsoever utan snarare behov för att jobba även måndag och tisdag många veckor. Jag vet att jag inte borde vara så kräsen men så desperat är jag faktiskt inte. Då kan jag hellre ta hand om en riktigt 3 årig – och jag tycker ju inte ens om barn…

Jakten på jobb fortsätter.