Jag lever och har kommit fram till Oslo. Njuter av att vara tillbaka med kära vänner. Det är hos få jag kan känna mig så hemma som hos just dessa vänner. Kanske det är för att vi varit på x-antal fjällturer tillsammans; sett varandra sent på natten och tidigt på morgonen, utslitna, dödshungriga, vilsna och sura (för att så tillsammans kunna vända det till något bra och mysigt!). Vi är alla så prestigelösa och kan lufsa omkring oduschade i slitna (och svettiga) underställ. Vi kan hänga utan krav på att göra någonting – och det är kanske något av det bästa som finns.

I helgen har vi ätit långa frukostar, haft spelmaraton (brädspel) och sprungit backeintervaller i snöslask och regn. Käkat sushi, druckit vin och bara varit. Vänskap – när den är som bäst!

Den här jetlagen är däremot inte att leka med. Att vara klarvaken mitt på natten är ingen hit och i natt blev det ca 3 timmars orolig sömn (med en mat- och läspaus mellan kl 2-4). Nu har de andra åkt till jobbet och jag väntar på att solen ska gå upp så att jag kan jogga mig en tur.

Vänninnedejter därefter. Vi hörs en annan dag.

Besseggen, september 2010

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


Mikaela - in the world © 2013. All Rights Reserved.