Årets julbord

Tillbaka i SF och har tagit upp kampen mot jetlagen. Resan gick bra till trots för att jag bara sov ett par timmar i natt och nästan ingenting på flyget. Men gissa vem som gäspar störst just nu. Jag har försökt att hålla igång och gått igenom posten, packat upp, handlat mat och ordnat några andra must-do:s men snart ska jag nog kapitulera i soffan med några How I met your mother-avsnitt. Målet är att hålla ut till kl 21, dvs 06 sverigetid.

Har gått igenom bilderna från mina två veckor där hemma och inser att jag på ett år övergått från att vara en entusiastisk och inspirerad fotograf som önskade sig massor av fotoböcker i julklapp, till att idag fotografera minimalt och hellre njuta nuet och spara minnena och känslorna i just minnet och hjärtat (herregud så klishéaktigt det där lät!). Men jag inser ju att en blogg utan bilder blir väldigt tråkig (speciellt när man sällan har något väldigt förnuftigt att säga) och lovar att jag ska skärpa mig.

Julaftonmorgon

Själva julafton firade jag och min bror tillsammans med våra kära kusiner medans mamma och pappa firade med de elva musketörerna. Jul för mig är att vara med storfamiljen, dvs kusiner, kusinbarn, mostrar, pojkvänner, flickvänner, osv. Det blir nästan inte jul utan att vara minst 10-15 personer (och gärna lika många hundar). Vi kör knytis där alla bidrar till julbordet och i och med att vi är några som inte äter kött blir det en salig bladning mellan traditionellt julbord och vegetariska rätter. Ingen behöver gå hungrig när vi ställer till julfest!

Tomten kom i år också och alla fick varsin julklapp. Vi har sedan många år tillbaka infört ett julklappsystem där vi varje år först bestämmer en summa (i år var det 300 kr) och sen lottar vi vem som ska ge till vem. På så sätt får alla bara en julklapp att köpa och alla för möjlighet att önska sig något dom vill ha. Kanske inte det mest spännande systemet då man ofta redan vet på ett ungefär vad man får men funkar bra hos oss som hellre vill umgås än att bara öppna julklappar hela dagen.

I och med att vi alltid är så himla många på självaste julafton (oavsett om vi är hemma hos mina föräldrar eller någon annanstans) har juldagen alltid varit våran speciella familjedag. Då samlas vi, bara vi fyra; myser tillsammans, tar det lugnt, spelar spel (och krånglar oändligt om reglerna), äter julrester, slöar i soffan och öppnar våra julklappar. Jag älskar just den kombinationen av full rulle med storfamiljen och lugn och ro med närhet av lilla familjen.

Den här julen bestämde jag mig för att jag inte skulle stressa runt och försöka träffa alla. Många gånger åker jag skyttetrafik mellan föräldrar, kusiner och vänner men den här gången var jag bara 9 dagar hemma och bestämde mig för att acceptera att jag helt enkelt inte hinner med att få kvalitetstid med alla. Men fantastiskt nog hann jag faktiskt träffa alla jag ville om än bara lite snabbt och kort. Kusinträff, barndomskompisträff, högstadiekompisträff och gymnasiekompisträff. Pluss massor av kvalitetstid tillsammans med familjen. Fantastiskt! ♥

Det här var också första julen som jag faktiskt klarat att fortsätta träna. Kanske inte så hårt och mycket men åtminstone några korta joggingturer i alla fall. 2012 har utan tvekan varit mitt bästa träningsår och det känns kul att kunna avsluta representativt.

Med denna bild över min vackra barndomsby avslutar jag detta inlägg om årets jul.

Tack för denna gång! Nu blickar vi framåt!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


Mikaela - in the world © 2013. All Rights Reserved.