20130607-081110.jpg

Sakta men säkert, steg för steg klättrar jag i respektgrader hos mina arbetskollegor (både sjuksköterskor och läkare). Jag kan verkligen känna hur skönt det är att jag faktiskt hade några år på nacken som sjuksköterska innan jag började jobba här i USA. Här behöver man allmänt skinn på näsan för att överleva den amerikanska kulturen och det kan vara svårt när man är ny och grön. Men nu när jag har kommit över den värsta kulturchocken, börjat förstå hur deras system är uppbyggt och lärt mig alla förkortningar och medicinnamn kan jag lite luta mig tillbaka på den erfarenhet jag faktiskt har. Nu låter det som att jag tror att jag är urgammal och mest erfaren i hela världen men det är inte det jag menar. Det är dock stor skillnad att ha 8 års erfarenhet eller ingen.

Jag känner att jag kan argumentera för min patient på ett helt annat sätt än vad jag skulle ha gjort om jag var mindre erfaren. Jag märker också att faktumet att jag har erfarenhet från tre olika länder (sv, no och usa) med tre olika arbetssätt och synsätt gör att jag är lite bredare i mitt tänk än åtminstone de stackars gröna interns:en. Flera gånger har nu läkare (interns) kommit och sagt att dom föreslagit mitt förslag på behandling till sin “senior” och att det faktiskt blivit godkänt. Det är kul att höra att jag faktiskt har någorlunda koll och att dom faktiskt lyssnar på vad jag säger. OCH att dom faktiskt kommer efteråt och berättar/erkänner att det var tack vare mitt förslag som dom tog upp det överhuvudtaget.

Så sakta men säkert scorar jag respektpoäng och det gör att jag kan börja sänka skuldrorna litegrann. Och med sätter jag punkt får dagens after work tankar.

Bums i säng!

9 Responses to Earning respect

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


Mikaela - in the world © 2013. All Rights Reserved.