Jag slutade med FB. Tre veckor, and counting. Vilken befrielse. Och jag började yoga igen. Kanske var det i omvänd ordning, men det ena ledde hur som helst till det andra. 

Efter att jag tog min hälsocoachutbildning samt startade min egen business har min tid på social media bara ökat och ökat. På utbildningen skedde all kommunikation genom Facebook och efter det rullade det liksom bara på. Jag älskar social media och alla möjligheter att connecta med människor runt omkring i hela världen. Men plötsligt vaknade jag en dag och insåg att jag lite tappat bort mig själv någonstans mitt i alla inlägg, förfrågningar, mail, kommentarer, uppdateringar och notifications. Så jag tog en paus. Började yoga och meditera igen. Läste böcker, umgicks med mig själv och med mina vänner. Andades lite. Städade och rensade ut både mitt inre och vår lägenhet. Andas ut och känner att jag är på väg åt rätt håll igen. 

Jag började med yoga för ca 6 år sedan när vi bodde i Oslo. Jag provade många olika stilar men fastnade för Ashtanga Yoga, mest för att den var fysisk tung. Då kunde jag inte hantera den lite mer spirituella delen av yoga utan ville bara ha ett ordentligt träningspass. Sedan dess har jag yogat till och från. Mer från än till måste jag väl erkänna. Men nu är jag tillbaka igen och den här omgången känner jag att jag både är mer mottaglig och behöver den spirituella delen. Jag behöver fortfarande svettas och kör mest Vinyasa yoga, men har en mer mind-body-approach. Ibland somnar jag på min yogamatta, ibland gråter jag. Och det känns ok. Till och med bra. 

What If?

What if our religion was each other?

If our practice was our life?

If prayer was our words?

What if the Temple was the Earth?

If forests were our church?

If holy water—the rivers, lakes and oceans?

What if meditation was our relationships?

If the Teacher was life?

If wisdom was self-knowledge?

If love was the center of our being

– Ganga White


2 Responses to Yoga. Och om att hitta sig själv igen. 

  • Tusen kramars tack för dikten som du skickat mig och som jag lagt upp på min blogg (och på facebook)
    Har känt mig så oinspirerad ett tag … men … dikten du skickade, “gav mig en själslig spark därbak”
    När jag “tappat bort” mig själv någonstans bland “blåbärsriset” bland alla ord. Då gör jag som du, tar en paus och gör något helt annat och vips, så dyker jag som tur är, upp igen.
    Tänker ibland, att det är bra att tappa bort sig emellanåt, för att upptäcka : oj “var har jag tagit vägen?” och på ett sätt , få möjligheten att upptäcka sig själv på nytt.:)
    Allt fint och vackert som finns i livet, önskar jag dig DUNDERKRAMAR

    • Mikaela says:

      Jo det är nyttigt att upptäcka sig själv igen. Ibland tror jag det egentligen handlar mindre om att man tappat bort sig själv utan mer om att man utvecklats och förändras som person utan att ha reflekterat över det. Det är så lätt att fortsätta i samma trall och när man sen väl tar en paus inser man att det som en gång var viktigt för en faktiskt inte är så viktigt längre. Kram!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


Mikaela - in the world © 2013. All Rights Reserved.