Det syns kanske inte så mycket på bilderna att magen växer (och en del av bilderna är suddiga eftersom jag har lite svårt att fokusera med självutlösaren) men jag kan skriva under på att det känns. Den här veckan är faktiskt första veckan som jag känner att det börjar bli lite gravidtugnt. Det är inte speciellt tugnt att gå men att stå och sitta. Mina lungor (och min magsäck) får liksom inte plats. Just nu går jag upp nästan ett kilo i veckan (!!!) och det skrämmer mig lite eftersom jag (förhoppningsvis) har 12 veckor kvar av denna graviditet. Men annars mår jag bra (förrutom lite halsbränna och kramp i benen av och till). Nästan lite oförskämt bra känner jag när jag läser vad andra twin-moms-to-be går igenom. Men jag känner också att jag tar en dag i taget för orken varierar verkligen dag till dag och mycket kan hända det kommande veckorna och månaderna.

Jag har äntligen klarat att boka in ett möte med vår HR avdelning nästa vecka så då ska min mammaledighet diskuteras vilket jag är lite nervös inför eftersom jag har sjukt dålig koll på mina rättigheter. Har pratat en god del med mina arbetskollegor och försökt läsa på om olika lagar men det är fasiken inte lätt. HR avdelingen är dessutom inte direkt känd för att vilja hjälpa och underlätta för en att vara hemma så länge som möjligt utan snarare tvärtom. Jag har en del skräckhistorier från arbetskollegor som tvingats tillbaka tidigare än vad dem velat så jag får försöka stålsätta mig. Lovar att berätta mer när det är lite mer på papper. Men en sjuk notice – för att få ett möte med HR avdelningen var jag tvungen att få en Doctor’s Note där min läkare/NP skriver när hon rekommenderar att jag slutar att jobba och när hon godkänner mig att gå tillbaka att jobba igen. Och regeln är att hon måste skriva att jag är redo att komma tillbaka att jobba heltid 6 veckor efter beräknad födsel (8 veckor om jag hade haft ett planerat snitt). Detta betyder så klart inte att jag på något sätt kommer att gå tillbaka och jobba 6-8 veckor efter att tvillingarna är född men om jag inte hade haft rätt till mammaledighet, en skyddad anställning och RÅD att stanna hemma så hade jag varit tvungen att gå tillbaka då. Helt sjuk alltså.

Nu ska jag återgå till att äta mina pepparkakor och lussebullar. Jul måste ju vara den bästa tiden att vara gravid om man craver bakverk. Och jag längtar sjuk mycket till semlorna i februari (kanske jag tjuvstartar redan i januari). Hoppas ni har det bra kära bloggläsare. Fjärde advent i helgen och en vecka kvar till jul. Kan ni förstå det?

3 Responses to Bump progression (v21-25)

  • Carina says:

    Läste just att alla i San Francisco nu har rätt till 6 veckors betald mammaledighet. Jättekort förstås, men bra för att vara USA. Hoppas verkligen du kan vara hemma lite längre, speciellt om det blir snitt. Jag fick själv planerat snitt p.g.a. sätesläge och hade ont i en månad ungefär och tog det sen lite försiktigt ett tag till. Det är ju inte så för alla, vill inte skrämma dig 🙂 men kan vara så.

    • Mikaela says:

      San Francisco och Kalifornien i sig är absolut en av de bästa staterna att bo i och det är vi tacksamma för. Vi har ju också turen, eller vad man ska säga, att kunna välja lite mer rent ekonomiskt och jag känner verkligen med dem som inte har råd att göra det. God jul till dig Carina. Kram.

  • Annika says:

    Oj vad din mage är stor och fin nu… helt fantastiskt vad den växer snabbt! 🙂
    Hur gör alla nyblivna mammor i USA som jobbar?? Kan man bli uppsagd om
    man inte gör som de vill? Verkar så konstigt och annorlunda mot hur vi ser på
    föräldraskapet i Sverige!
    Lycka till med mötet hos din arbetsgivare!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


Mikaela - in the world © 2013. All Rights Reserved.