Happy Amerikansk Father’s Day till min kära E. ❤️ Mannen som får vårt liv att gå runt på alla sätt och vis just nu. Han som gick från att i princip aldrig ha hängt med bebisar eller barn till att vara super dad till våra två. Jag har varit tillsammans med E i snart 13 år men måste erkänna att han överraskat mig på så många sätt och vis när det kommer till hans roll som pappa. Från första stund (bokstavligt talat eftersom jag knappt kunde röra mig första dygnet) har han hoppat in, tagit ansvar och varit pappa på riktigt. Han byter blöjor like a pro, dubbelmatar, ordnar och ställer. Han checkar kontinuerligt om killarna är för varma eller kalla, packar diaper bags, beställer blöjor och wipes på löpande band och ligger på golvet och pratar och leker i oändlighet. Jag tror faktumet att vi fick två små på en gång har gjort att han varit tvungen att vara med mer redan från början. Det har också tvingat mig att släppa taget, släppa in och lita på att han kan lika mycket (eller lite) som jag – vi är trots allt nya föräldrar bägge två. Samtidigt har vi hela vägen varit ett team och känt oss starka och trygga i oss två som föräldrar till våra små. Det är det som räknas. 


För mig är det viktigt att E ska kunna ta hand om barnen lika väl som jag. Och det kan han verkligen. Kanske han inte gör det på samma sätt som jag men vad säger att mitt sätt är det bästa? Jag har min relation till killarna och mitt sätt att interagera och hantera dem medans E har skapat sin egen relation och sitt eget sätt – och det är så det ska vara. Jag älskar att han inte behöver fråga mig om när och vad dem ska äta, när dem ska sova och vad han behöver för att ta hand om dem. Han ber mig aldrig att ta den som skriker utan tacklar det själv och löser problemen på egen hand. Han har stenkoll och jag älskar honom för det. ❤️


Så till något annat fast relaterat. E är himla duktig på att både skicka iväg mig på grejer så att han är hemma ensam med barnen, ta sig an dem när vi bägge är hemma eller ta med sig killarna och Nelson ut så att jag får vila och ta det lugnt. Jag har absolut inga problem att överlämna ansvaret till E och åka iväg och göra mina saker. Vad jag däremot har svårt att göra är att lägga mig på soffan och ta det lugnt. Jag känner alltid ett behovet av att städa undan, plocka ur diskmaskinen, slänga på en tvätt, fylla på flaskor, laga mat eller vad som helst och får nästan ångest av att inte göra någonting – hur trött jag än är (en liten tröst är att E faktiskt är nästan likadan). 

Men häromdagen tog E med sig grabbarna och Nelson till parken och hängde där ett par timmar tillsammans med en kompis så att jag skulle få en lugn eftermiddag och då bestämde jag mig för att strunta i Duktig Flicka Syndromet och för första gången sedan jag blev mamma checka helt ut, lägga mig på soffan och se på Grey’s Anatomy. Och Gud vad skönt det var! (även om jag hela tiden hade en gnagande känsla av dåligt samvete). Så det får bli ett litet mål framöver. Mindre dåligt samvete och duktig flicka och mera vila och self care. 

Idag har vi varit på vi-ses-snart-igen-picknick för en av mina allra bästa vänner här i SF. Jag får panik och gråter bara av tanken på att hon ska flytta hem och sticker hellre huvudet i sanden. Men faktumet är att när vi kommer tillbaka hit i höst är vi en mindre i vårt tjejgäng. Baksidan av expatlivet. 

Annars är det som sagt värmebölja här i SF. 32 grader hade vi inne i vår lägenhet (och utomhus) idag. Svårt att njuta fullt ut av värmen när man har två små att tänka på. Men nu börjar solen gå ned och temperaturen sakta sjunka här hemma. Två halvnakna fisar ska få hoppa i säng och dessa trötta föräldrar ska slänga sig på soffan framför Man in the High Castle. En ny vecka imorgon, en busy sådan. Så vi tar ett djupt andetag innan vi djupdyker. 

Hur har ni det? ❤️

One Response to Happy Father’s Day och konsten av att ligga på soffan aka Duktig Flicka syndromet

  • Humlina says:

    Underbart och insiktsfullt och så kärleksfullt skrivet.
    Härligt att du ger “duktiga tjejen” ledigt lite då och då. Hon behöver inte ges allt för stor plats.
    Ja du, det fodras träning för att kunna ge sig själv rätt att “bara vara” Inte dumt att prioritera sig själv emellanåt.
    Måndagskramar Här har vi ganska nyss klivit upp, hundarna är matade och de har varit ute en tur med M. Nu ska jag utfodra mig själv

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


Mikaela - in the world © 2013. All Rights Reserved.