USA

Igår försökte vi göra en favorit i repris där E tar en pilatestimme, killarna hänger på childcare området och jag tränar på egen hand. Theodor hade andra planer och fick akut mamma separationsångest och skrek så mkt att jag kände att det var bättre att han fick hänga med mig (Oliver lekte glatt med personalen). Min träning blev så klart lite så där i kvalitet men väldigt mysig i alla fall. Och genom att ge honom fjärrkontrollen till kameran fick vi också några roliga bilder. 🖤 Efter ca 20 min bestämde han sig för att det var ok att leka med personalen och Oliver så då fick jag kört mig lite mer (så till den grad att jag faktiskt har lite träningsvärk i rumpan idag).

Idag har jag haft besök av härliga vänner och solen steker verkligen här i Pacifica. Jag glömmer bort att dricka extra i värmen så nu ligger jag i soffan och försöker rehydrera mig igen och vila innan killarna ska plockas upp.

Hoppas ni alla haft en fin start på veckan. Happy Måndag!

Ni som följer mig på Instagram ha ju redan sett bilder från vår helg men här kommer de från vår morgon på Montara Beach. 🖤

Älskar att ha både strand och skog så lättillgängligt. Och med två små som är inne i en lite jobbig period med mkt bråk och drama mellan varandra är det skönt att komma ut i naturen där de sällan har tid att bråka eller ha utbrott.

Vecka 36+6 med killarna till vänster, vecka 36+6 med lillasyster till höger. 🖤

Sista bilderna som blev tagna av magen med killarna. Lite senare den dagen blev Oliver och Theodor födda – en dag tidigare än planlagt pga mitt akut höga blodtryck. Fortfarande några veckor kvar med lillasyster inne i magen och det känns förvånansvärt ok just nu. Jag är stor och tung och less men magen känns på något sätt mindre nu än för ett par veckor sedan (kanske för att hon har vänt sig med huvudet ned istället för att ligga tvärs över). Jag känner mig inte helt redo ännu för en baby som kommer att kräva min fulla uppmärksamhet hela tiden utan vill ha mer mystid med mina grabbar. Och jag är för trött! I princip alla dagar sedan jag gick på föräldraledighet har varit fullpackade med planer och aktiviteter. Jag sover som sagt superdåligt om nätterna och är ofta helst slut om eftermiddagarna/kvällarna. Planen är att chilla ned lite nu. Mindre planer och mer vila för att få lite återhämtning före babyn kommer. Så nu ligger jag faktiskt i sängen (klockan är 13) och ska försöka sova lite.

Definitivt mindre mage den här gången än sist men kanske den hinner bli lika stor om lillasyster bestämmer sig för att stanna inne hela tiden ut? Theodor vägde ca 2995g och Oliver ca 3200g när dom föddes så lilltjejen borde nog väga något liknande just nu. Ska bli så spännande och se hur stor hon är när hon väl tittar ut. Och hur hon ser ut. Tror ni vi får en liten Blondie till?

Men nu ska jag som sagt försöka sova/vila lite innan mina stora småkillar ska plockas upp. Ny helg – nya äventyr.

Måndag igen. Skönt! 🙏 Jag älskar helgerna med mina killar men de är också ack så intensiva och i mitt höggravida tillstånd just nu ganska så jobbiga. Igårkväll var jag så trött och sliten att jag bara ville lägga mig ned och grina men det går ju inte riktigt när man har två små mammagrisar här hemma. Så jag tar en lättnadens pust nu när det är måndag och förskoletid igen.

Idag kör vi första heldagen på nya förskolan och förhoppningsvis går det bra. Dom verkar trivas och imorse sprang dom in och sa “bye mamma” utan skrik eller gnäll. Vi klarade till och med att lämna deras älskade bilar utanför den här gången (bilarna som följer med överallt och som dom sover med hemma). Nu hoppas vi bara att dom också klarar att sova dagsvilan där så ordnar sig nog resten till slut.

Måndagsrutinen just nu är att städa lägenheten från helgens kaos där precis alla leksaker är framdragna både ute och inne. Att ta en lång dusch utan att ha två små som står och ropar mamma mamma mamma utanför. Att vika tvätt från veckan innan, lyssna på ljudbok och reorganisera hemmet för en ny vecka. Att planera veckan, bestämma kompisdejter, se på middagsplaner och generellt försöka komma i så mkt zen igen som det går. Fokusera lite på Nelson, ge han kramar och gos, leka och promenad bara han och jag. Och vila vila vila i tystnad. The best. Älskar måndagar. 🖤

Jag har inte skrivit så mycket om min träning under denna graviditet och det är för att det tyvärr inte blivit så mkt som jag hoppats på. Under min tvillinggraviditet kunde jag i princip inte träna hårdare än powerwalks utan att bli yr, illamående och helt slut. Jag körde pilates men på väldigt låg nivå och kände mig lite besviken över att jag inte kunde göra det jag ville. Jag var nog i min livs form precis innan jag blev gravid med killarna (sprang 4-5 ggr och tränade pilates 3-4 ggr i veckan) och hade nog någon bild av att jag skulle vara en av dom som sprang halvmaratons genom hela min graviditet. Men så blev alltså inte fallet och omställningen från pre-pregnancy till pregnant blev extremt stor så jag gick nog in i en liten personlig träningsdepression.

Mellan graviditeter tränade jag och kände att jag var i helt ok form men långt ifrån det jag en gång var. Sen blev jag gravid och hade nog någon tanke om att jag skulle få en liten “revansch” på min förra graviditet men insåg snabbt att det inte skulle bli så. Mitt illamående i början slog ut mig totalt och när den väl lättade märkte jag att jag fick ont i bäckenet väldigt lätt så löpning var tyvärr uteslutet. Men pilates har varit min räddning. Både att träna själv och att få undervisa. Jag älskar hur pilates kan anpassas till alls nivå vilket gör det perfekt både pre- och postnatal. Nu sista trimester har jag tyvärr inte haft orken till att träna så mkt som jag velat och hoppats på men de få gånger som blivit av har varit guld värda – både fysiskt och för mitt psyke.

Så idag medans jag skickade E på en pilates bootcamp och killarna på studions child care (som dom hängt regelbundet på sedan dom var födda) passade jag på att köra en egen liten reformer session. Det var tungt och jag orkade inte alls göra så mkt som jag brukar “tvinga” mina kunder att göra men det var härligt att få svettas lite och förhoppningsvis känna lite träningsvärk imorgon.

Den här graviditeten har jag också varit ok med att inte kunna träna så mkt och hårt som jag velat. Jag vet att det här är min sista graviditet så jag har försökt att vara snäll med min kropp och mig själv och accepterat läget. Jag har kunnat vara tacksam för att jag haft relativt lätta graviditeter utan stora komplikationer (så långt, bank i bordet!) även om jag inte kunnat vara så aktiv som jag i mitt huvud velat. Livet blir inte alltid som man tänkt och det får vara okej.

Men nu med ungefär 3 veckor kvar känner jag att jag längtar efter att få komma tillbaka fysiskt. Att få tillbaka min ork, min styrka och min energi. Att kunna springa igen, svettas och känna pulsen. Och att kunna göra de pilatesövningar som jag en gång gjorde med lätthet. Och att få utvecklas och blir starkare och helare. Självklart kommer det ta tid – och det ska det få göra. Men jag längtar efter att få stå på startlinjen igen inför ett halvmaratonlopp!

Jag har också en liten tanken och dröm om att fördjupa mig lite mer i pre- och postnatal träning och att få jobba mer med mammor och mamas-to-be. Jag har en vag liten plan så får vi se hur det blir med min egen återhämtning och livet som trebarnsmamma(!!).

Fram till dess får jag försöka fokusera på att ta mig igenom mina sista veckor som gravid. Jag känner mig inte särskilt sentimental över att det här (förmodligen – man ska aldrig säga aldrig men ganska så säkert) är min sista men kanske det ändras när babyn är här.

Nu tar mitt batteri snart slut på telefonen så jag ska sluta babbla och istället krypa i säng tillsammans med en liten tjej som sparkar härligt upp i mina revben. Om hon fortsätter vara lika aktiv utanför magen som innanför kommer vi aldrig att få en lugn stund. Med tanke på våra killars energinivå ska vi väl inte vara så optimistiska hur som helst…. så jag får försöka njuta “stillheten” medans hon håller sig där inne. Så god natt! Och ha en härlig helg. 🖤

Vecka 36 och vi kan börja nedräkningen. Augusti är här = baby month!! Killarna blev födda v 36+6 så snart är jag mer gravid än jag varit tidigare. Jag är stor, trött och less. Sover som en kratta men har börjat ta melatonin så jag åtminstone får några timmar sammanhängande sömn. Efter kl 02 på natten är det mest halvsömn, många toalettbesök och försök att hitta en bra sovposition. På förmiddagarna mår jag ganska bra (förutom illamående och trött) och får oftast gjort litegrann men eftermiddagarna är väldigt oproduktiva och kvällarna handlar mest om överlevnad tills killarna ska sova (så att jag får gå och sova). Jag längtar efter att ha mer energi så jag kan leka med dom igen!

Babyrummet börjar sakta men säkert ta form. Inte för att vi egentligen ska göra så mkt mer där inne just nu. Hennes säng är redo och när det närmar sig ska vi ta in vår Queen size luftmadrass in dit så vi/jag kan sova där inne i början. Vi har också en madrass inne hos killarna där E nog kommer att sova en del. Och så vår säng inne i master bedroom där vi planerar att placera bestemor när hon är på plats. Nelson har äntligen börjat sova i soffan igen (har sovit i eller under vår säng sedan vi flyttade hit) så vi hoppas han blir nöjd med det. Så många små och stora att tänka på. Men älskar tanken på stor familj. 💕

Killarna började sin nya förskola igår så vi kör halvdagar igår och idag. Kan inte annat än känna mig lite rörd och stolt över hur bra dom accepterar de nya omständigheterna. Kanske kommer det ett bakslag snart (vilket jag nästan förväntar mig) men än så länge verkar det gå bra. Mina stora små killar. Som jag älskar er. 🖤

Men nu ska jag vila lite innan mina virvelvindar kommer hem igen. Önskar er alla en fin helg!

Igår blev jag överraskad med en underbar liten Baby Sprinkle lunch av de bästigaste vänner man kan ha. Jag misstänkte absolut ingenting men det var precis det jag behövde just nu. Att få äta god mat med härliga vänner prata om högt och lågt. Så tacksam över vännerna vi har här. 💕

Jag känner mig lite låg just nu. Sover extremt lite, har ont och värk och absolut ingen energi (eller tålamod). Mitt illamående har kommit tillbaka och jag känner att den här graviditeten gärna får ta slut snart. Samtidigt känner jag att jag inte alls är redo för bebis just nu. Killarna börjar nytt dagis imorgon och jag behöver mer tid att få bara vara deras mamma. Och bestemor får gärna hinna hit.

Men snart är lillasyster här – oavsett om vi är redo eller inte. Och det ska bli skönt att så småningom få tillbaka min kropp och min ork även om jag vet att det kommer att ta tid.

Vi går liksom runt och tänker och tror att killarna är för små för att förstår att det kommer en bebis snart. Och jag tror väl fortfarande att dom är för små för att medvetet förstå att det faktiskt kommer en bebis snart. Jag menar, inte ens jag och E kan riktigt förstå det, så hur kan dom? Men nånting har dom förstått för det går mycket i just bebis just nu. Idag när Oliver kom hem från förskolan frågade han “where is baby?”. Och när vi hittade henne ville han byta blöja, sätta på sockar, dregglis och kläder. Sen skulle bägge visa henne alla sina leksaker, smörja henne med salva (solkräm) och till slut lägga henne i lillasysters säng (som vi äntligen har fått på plats) och sjunga twinkle twinkle och wheels on the bus. Hur gulligt som helst! 🖤

Jag är helt säker på att det kommer att bli hur jobbigt som helst i perioder (eller hela tiden) att ha två (svartsjuka) storebröder och bebis och ja, jag har varit och är fortfarande ganska orolig för hur det ska gå. Men deras ökande intresse för “baby” och för att hjälpa känns lite lovande i alla fall. Jag är helt säker på att dom kommer att bli härliga storebröder tillslut men fram till dess blir det nog en del svett och tårar från oss allihopa. Men vi visualiserar vår familj om ca 2 år när lillasyster är som killarna är nu och dom är 4 år. Då ser jag för mig tre små som inte alls är så långt ifrån varandra i ålder och som förhoppningvis kan springa runt och leka med varandra. Det känns som att vi då kanske har tagit oss igenom den första mörka tunneln och äntligen kan säga hej till varandra igen. Vi har lovat varandra – lite som skämt men också allvarligt – att inte skiljas före lillasyster är två år. Snart dyker vi in i major sleep deprivation igen samtidigt som vi kommer att gå igenom terrible threes x2. Önska oss lycka till så snakkes vi om två år…

Medans jag gick in i full on panic mode över att vårt dagis skulle stänga – med sämsta möjliga timingen dessutom – gick min kära man in i action mode istället och slängde sig i bilen och körde till den andra förskolan som vi funderade på innan vi bestämde oss för den vi haft. Dom svarade nämligen inte i telefonen men hade öppet 45 min till igår kväll. Där träffade han platschefen precis innan hon hann smita hem och säkrade oss därmed dom två sista platserna i tvåårsgruppen (vi träffade några andra föräldrar idag och dom hade hamnat på waitlist istället). Idag ringde dom och bekräftade att dom kunde ta emot våra killar redan nästa vecka och ikväll var vi alla på öppet hus i deras nya lokaler som tyvärr ligger längre bort ifrån oss (15 min i bil istället för 5 min) men vi är så tacksamma att vi fick plats att just nu spelar just det ingen roll. Killarna lekte med alla leksaker och ville inte åka hem så nu håller vi tummarna för att två inskolningar på en månad inte blir för mycket för dom. Och att vi slipper betala dubbel förskoleavgift i augusti.

Så idag är jag tacksam över min man som inte hamnar i panik över sånna här saker. Och med förskoleplatser ur vägen kan den här mamman gå in i nesting mode istället och börja förbereda inför lillasyster ankomst. Idag har jag rensat och tvättat kläder och jag kan inte annat än att bli lite rörd över att jag än en gång står och hänger pyttesmå bebiskläder igen. Vem kunde tro det? Och en liten tjej dessutom! Det känns helt ofattbart. 🖤

PS. Det kan ju verka som det är jättelätt att få förskoleplats med det är faktiskt tvärtemot ganska svårt. Många står i kö i flera månader före ibland ett halvår – så jag antar att vi bara haft ren tur att få två platser på en gång. Och det är vi tacksamma för! 🙏


Mikaela - in the world © 2013. All Rights Reserved.