Att skaffa RN license

Man skulle kunna tror att jag är gift med någon i Homeland Security för 3 arbetsdagar efter att jag ansökte om Social Security Number (SSN) damp det jammen mig ned i posten. Måste vara rekord! Jag hade siktat in mig på att få vänta i minst två veckor eftersom den amerikanska byråkratin knappast har rykte om att var snabb. Men ibland ska man ha tur.

Vissa av er läsare kanske inte tycker att det låter som någon större bragd att ha klarat att fylla i papper och få sig ett personnummer men ni är nog också många där ute som förstår min lycka. Jag har förbannat detta SSN och suktat efter det i nästan två år. Nu äntligen kan jag vara en person här i landet. Jag kan aktivera min sjuksköterskelegitimation. Jag kan ansöka om eget bankkonto och egna kreditkort (här i USA är det viktigt att ha kreditkort och bygga upp fina kredithistorier). Jag kan skaffa mig California Driver’s license så jag slipper springa omkring med mitt pass hela tiden. Jag kan plugga på universitet och collage om jag vill men jag kan framförallt börjar söka jobb som Registered Nurse!! Hurra för mig och hurra för en förhoppningsvis ljus (och lite rikare) vår!

Jag har övergett hoppet om att få undersköterskejobb medans jag väntar på min sjuksköterskelicense (ingen vill anställa någon som bara stannar i nån månad) utan skriver nu om min resumé (igen) och planerar att söka direkt på sjuksköterskejobb. Håll tummarna för mig!

I’m so happy!

Har slängt iväg 5 jobbansökningar.
Hur länge ska man vänta innan man kan börjar ringa runt och tjata?
(det har nu gått 3 timmar…)

Jag är inte så van vid det här att söka jobb.
Som sjuksköterska i Norge får du jobb bara genom att viska en önskan.

Jaja, jag får väl springa iväg o träna lite istället för att sitta här o checka mailen/telefonen 1 ggn i minuten.
Det är ju trots allt röd dag idag eftersom det är President’s Day (E jobbar dock som vanligt).
Antar att HR folk dricker vin istället för att svara på desperata jobbansökningar idag.

Håll tummarna!

Photo on 2-17-12 at 4.34 PM

Man kan säga vad man vill om det amerikanska immigrationssystemet och byråkratin men denna gång bockar jag och tackar för USCIS effektivitet. Fem veckor tog det att få mitt nya visum och arbetsttillstånd (behandlingstiden var beräknad till 3 månader) – då blir man så här glad!

Nu kan jag äntligen ansöka om Social Security Number (SSN) och kanske få lov att vara en person i detta land. Med mitt SSN kan jag aktivera min sjuksköterskelegitimation i Florida (och få kreditkort samt körkort) och söka över den hit till Kalifornien och med en aktiv RN license kan jag till slut börja söka på sjuksköterskejobb. Hurra! Under tiden ska jag försöka få mig ett CNA (undersköterske) jobb nu när jag faktiskt får lov att tjäna pengar. Förhoppningsvis är det någon som vill ha mig.

Vilken bra start på helg! Can’t wait to start working again!

Och för speciellt intresserade (jag vet att jag har många läsare som också funderar på att flytta hit till USA), jag har alltså fått ett E2 spouse visa (eftersom E är här på E2 visa) och kortet jag har i handen är mitt Employment Authorization card (EAD). Och nej, jag har inte fått Green Card även om det kan se ut som det på bilden.

Idag kom äntligen våra visum – fortare och mindre kompliserat än förväntat. Vi bokade om våra biljetter i onödan men det ger oss bara fler dagar till att vara sociala här i Oslo. I helgen jobbar jag mina sista vakter på intensiv för denna gång och imorgon flyttar vi ut till Kolbotn. Jag är knallförkyld men livet känns helt okej i alla fall. Vi hörs!

Jag hade tänkte skriva ett långt inlägg om vår väntan på visum och hopplösheten över ambassaden i Oslo. Men efter att ha skrivit ned min frustration insåg jag att en offentlig blogg näppe är platsen till att klaga över detta lands myndigheter när man står i visumkö. Man vet aldrig vem som läser det man skriver.

Så inlägget blir inte publicerat.

Men här sitter vi i alla fall med var sin bunt med papper som vi fått från advokaten att skriva under och komplettera. 8 augusti ska vi in på intervju. Håll tummarna!

God helg till er alla! Vår helg är fullspäckad (som vanligt) med både kajakkurs och surfing.

Vi hörs!

Puss o kram /M

 

Sykepleien har gjort det förr – alltså gett mig tecken –  och dom gör det igen! I nyaste utgåvan av Sykepleien (alltså norska sjuksköterskeförbundets tidning) intervjuar dom en norsk sjuksköterska som delvis jobbar i San Francisco. Ja, det måste helt enkelt vara ett tecken! Har försökt komma i kontakt med honom – jag hoppas han svarar och kanske kan ge mig lite hjälp på traven, om inte annat lite tips och hur man går till väga för att få ett jobb.

Dessutom träffade jag igår en man som kom från SF området. Han menade att dom nu hade börjat anställa sjuksköterskor igen efter några års anställningsstopp. Kanske ett lite hopp i jobbmörkret?


Jepp. Då har vi skriver under på en lägenhet i San Francisco! Utan att ens ha fått se den. Vi är galna! Men E fick se en motsvarande och kände sig förnöjd. Så jag skyller på honom om vi inte kommer att trivas. Men just nu är vi nöjda, skönt att ha något att komma till även om det blev vägg-till-vägg-matta (det enda jag absolut inte ville ha!). Det är näst intill omöjligt att hitta något med vanligt golv, speciellt om man är lite (väldigt) kräsen på området var man vill bo och har en övre prisgräns.

detta är mitt framtida hem. I alla fall 12 månader fram i tid (herregud! tänk att vi ska flytta – på riktigt!). Två sovrum och två badrum – så kom på besök! 95 kvm och med balkong. Inkluderat gym, klättrevägg, penthouse lounge, spa m.m. Det hörs ju bra ut, eller hur? Så nu drömmer jag om nya möbler, olivträd på balkongen och ett glas vin uppe på 19e våningens tak.

B19

Ungefär så här ser den ut fast spegelvänd (fr. Avalon Mission Bay)

Nu ska jag fortsätta surfa runt på jakt efter möbler. E åker över först men jag vill gärna ha ett ord med i saken om vilka möbler vi ska ha.

Vi hörs!

Puss o kram /M

Dagens dilemma. Eller ja, månadens dilemma. Vi har nu fått veta att Es jobbkontor kommer att vara i Palo Alto, ca 55 km söder om San Francisco. Så då är vårt dilemma: vart ska vi bo? E tycker vi ska bo i Palo Alto området eftersom det annars kommer att ta han 40-60 minuters pendeltid var väg till jobbet. Och det hörs ju förnuftigt. Jag däremot har så klart större tro på San Francisco. What to do?

Dilemma nr 2. Ska vi resa över till Kalifornien nu i mars för att kika lite på städerna och lägenheter eller ska vi vänta till maj då vi står bostadslösa här i Oslo? Igår kväll hade vi bestämt oss för att vänta men imorse när jag vaknade fick jag plötsligt lust att åka över en tur i alla fall. Men det kostar mycket så det lutar nog mot att vänta i alla fall.

Ja, det är stora frågor som snurrar runt i huvudet. Men ingenting är ju definitivt så vi kan ju alltid flytta på oss om vi inte trivs. Vi är ju van att byta lägenhet varje år och byta stad ca var tredje år så flyttrutin har vi i alla fall.

Och appropå flytting, idag kommer hon som ska flytta in här efter oss hit för att kika lite på våra möbler. Kanske hon vill ha några? Det vore skönt.

Idag är jag hemma ifrån jobbet. Ont i halsen, kroppen och i dålig form. Dricker massor av te och kryssar fingrarna för att jag är frisk till imorgon. I helgen ska vi nämligen åka på wellnesshelg till Göteborg så jag har absolut inte tid att vara sjuk!

pass

Jag vill bara meddela världen att jag klarade NCLEX examen!! 13 ton försvann från mina axlar och min hjärna känns nu helt tom. Jag är alltså godkänd Registered Nurse i USA!  och herregud vad jag har slitit för det så idag är jag stolt över mig själv. Jag går omkring på rosa moln och arbetsdagen blev mycket lättare efter att jag fått beskedet (ja, jag till och med masserade en patients mage som var full av luft). Just nu njuter jagbara och försöker ignorera att det fortfarande är lång väg kvar till ett jobb och arbetsvisum i Kalifornien.

Hurra för mig! Jag är bra.

Jag sitter på nålar. Det är inte skönt! I min desperation har jag googlat runt om allt runt NCLEX testet. 75 frågor – vad betyder det? Har sortens frågor man får något med hur bra eller dåligt man gör det? Finns det nått ännu snabbare sätt att få veta sitt testresultat eller måste man verkligen piiina sig till det dyker upp “passed” eller “failed” statusraden? Ja, jag har googlat och googlat. Detta test knäcker mig!

Men under mina googletimmar (ja, vi pratar timmar!) fann jag ut att Pearson Vue även annonserar testresultat – det s.k. Quick Result – på helgen! 48 timmar efter att man avslutade testet ska det dyka upp en möjlighet på deras hemsida om att betala ca 8 USD för att få veta sitt “unofficial result”. Jag som trodde jag måste vänta till måndag!

Så idag kl 09.45 ca skulle min möjlighet komma. Jag kunde tack och lov sova gott inatt, men ni kan ju gissa vad jag har gjort sedan kl halv tio. Refresh and refresh (jag startade dessutom en timme för tidigt eftersom jag glömde bort tidskillnaden till London). Det enda som möter mig är en arg röd text som säger “Your exam results are not available at this time“. Frustrerad och arg – jag skulle aldrig ha börjat googla utan hellre ovetande väntat till måndag. Istället sitter jag här paralyserad framför datorn oförmögen till att fokusera på någonting annat än orden “passed” or “failed”.

Jag sitter på nålar – detta testet knäcker mig!

Men nu måste jag slita mig ifrån kontorstolen och refreshknappen min. Dags att uppleva Oslos sol innan jag stänger in mig på intensiv avdelning för en kvällsvakt.

Vi hörs!

Puss o kram /M


Mikaela - in the world © 2013. All Rights Reserved.