inspiration

askbelievereceive1Jag har en dålig egenskap – ok jag har många – men en av dom är att jag vill vara bra, gärna bästa, på allt jag gör. Det innebär att jag ogärna provar något som jag vet, eller i alla fall tror, att jag kommer att suga på. Och om jag nån gång gör något som jag vet eller tror att jag är dålig på (tex spela dataspel eller fotboll) går jag sällan helhjärtat in för det, för då kan jag skylla på att jag ändå inte tog det seriöst och gjorde mitt bästa. Förstår ni logiken?

Med åren har jag ju förstått att detta är ett ohållbart koncept, speciellt i kombination med en rastlöshet som ständigt kräver nya erfarenheter och nya utmaningar. Man kan ju helt enkelt inte vara bästa på allt på en gång. Men den där olustkänslan av misslyckande finns i alla fall kvar vilket gör att jag sällan berättar om saker som jag gör eller provar före jag vet om jag är bra på det eller inte. Det är liksom en modifierad version av att inte göra det man inte är bra på, dvs att inte göra saker offentligt förrän man vet om man är bra på det.

Jag har dragit mig för att berätta för folk vad det är jag studerar och varför. Och om jag berättar slätar jag gärna över det med att vi får se vart det leder osv. Men utbildningen gick ut hårt på personlig utveckling och tryckte på mina ömma punkter. En av uppgifterna var att utforska sina rädslor. Min största rädsla är att misslyckas. Inför alla och inför mig själv. Inte med utbildningen för den kommer jag att klara utan några problem, men med att gå vidare efter utbildningen och göra det till något användningsbart. Kommer jag någonsin att coacha någon? Vem vill höra på råd från mig? Och vem är jag att tro att jag kan ge råd till någon annan?

Till slut bestämde jag mig för att outa det till min pilatesinstruktör. Jag berättade att jag studerade till Health Coach och hon undrade om jag ville göra en karriär utav det. Jag sa med liten röst att jag tror att jag nog skulle vilja göra det och hon erbjöd sig direkt att låna ut sin studio om jag ville hålla workshops, skicka ut reklam om mig i sina newsletters och hjälpa mig att starta upp. Där började jag hyperventilera och av rädsla (och av glädje).

Men jag ska fortsätta att jobba med den där obehagskänslan, klumpen i magen och rösten i huvudet som skriker att jag inte är bra nog. Jag lyssnar på föredrag, läser inspirerande böcker och tar babysteg mot att tro mer på mig själv (eller i alla fall låtsas att jag tror mer på mig själv). En dag kanske jag vågar ta steget att hålla en workshop i världens coolaste pilatesstudio och en dag kanske jag jag jobbar som health coach.

Och vad vill jag säga med inläggets titel? Put it out in the universe! And the universe will answer. Outa dina idéer till omvärlden och plötsligt kommer hjälp och inspiration till dig. För ett år sedan var jag på Dreamforce och lyssnade på bla Dean Ornish och Tony Robbins som inspirerade mig att börja kolla upp health coaching. Denna vecka pågår årets Dreamforce och igår var jag och lyssnade på Sheryl Sandberg (Facebook’s COO) som pratade om varför vi kvinnor har så lite tro på oss själva och vad vi ska göra åt det (prata om det, utmana, peppa varandra och utbilda folk i invanda genusmönster). Idag såg jag bland annat Deepak Chopra (hur coolt är inte det?!) som pratade om att kroppen är så mycket mer än bara en kropp, och framför allt att vi människor är så mycket mer än vår kropp. Kroppen är i ständig förändring, våra celler byts ständigt ut och den kropp vi hade för några år sedan är en helt annan än den vi har idag. Det som består genom all föränding är our mind och för att på riktigt göra livsstilsförändingar behöver vi göra förändringar i vårt psyke och inte bara vår kropp. Intressant och väldigt inspirerande. Och väldigt passande föredrag för den livsfas jag är i just nu, precis som förra årets föredrag passade mig just då. Så outa för världen dina tankar, drömmar och önskningar och är du öppen nog kommer hjälp och inspiration att komma  din väg. Sug åt dig!

Avslutar med en fråga som Sheryl Sandberg ställde oss:

What would you do if you weren’t afraid?

photo(68)Läsinspiration scorad på Dreamforce

2012-09-21-060Fördelen med att gå arbetslös och att bo i San Francisco?
Du kan gå på inspirerande gratisföredrag hela dagarna.

Dagen började med en förläsning av Dr Larry Brilliant som bland annat var med på att utrota Smallpox på 70-talet. Han berättade om sin vision om hur man stoppar pandemier. Early detection var huvudbudskapet – och att internet och sociala medier kan spela en stor roll i detta. En inspirerande människa som menar att det enkla är ofta det bästa.

Efter honom följde Dr Dean Ornish som föreläste om The Power of Lifestyle Changes. Han pratade om hur förändringar i kost, motion, stress management och inte minste det socialt livet inte bara förbygger utan också behandlar livsstilssjukdomar så som diabetes och hjärt- & kärlsjukdomar. Han pratade också om att varje person faktiskt måste få lov att ta ansvar själv över vad och hur mycket han eller hon har lust att ändra på i sitt liv. Läkare och sjuksköterskor kan inte bestämma att någon ska sluta röka eller börja motionera utan det måste vara varje persons egen vilja. Men vi som sjukvårdspersonal kan stå där och uppmuntra, tillrättalägga och hjälpa personen att nå sina mål – oavsett hur mycket eller hur lite denna person har lust att ändra på. Huvudbudskapet var nog att varje liten förändring i en positiv riktning hjälper samt att livsstilsändringar inte sker genom hot och tvång utan genom att byta något bra mot något bättre. Det måste finnas en motivation för att tex sluta röka och hotet om att få lungcancer är inte bra nog. Däremot kan känslan av att orka mer och må bättre vara belöning nog.

Avslutningsvis kom Tony (Anthony) Robbins, som jag aldrig hört talas om men som hela salen verkade älska. Han fick hela rummet att hoppa runt i glädjerus samt high5:a och krama okända människor runt sig. Fascinerande. Lite väl mycket “amerikan” för min smak men hade absolut tankeväckande och inspirerande ord om hur man tar kontroll över sitt eget liv och skapar det liv man vill leva. Han pratade bland annat om att vi skapar en story, en historia, om hur och varför vårt liv har blivit som det blivit (ex jag växde upp med skilda föräldrar, dålig ekonomi, hade det svårt i skolan osv osv) och utifrån dessa skapar vi våra egna förutsättningar som i sin tur sätter begränsningar för vad vi kan genomföra. Vissa väljer däremot att ta kontroll över sin egen historia, sin egen story, och därmed inte låta förutfattade förutsättningar avgöra vad man ska göra med sitt liv. Det är ofta dessa som “lyckas” med sina liv.

2012-09-21-061

Före jag var tvungen att gå (lite för tidigt eftersom jag fick ett viktigt telefonsamtal) pratade han om ovanstående beslut som vi på daglig basis måste ta. Vad fokuserar jag på? Det positiva eller negativa? Det förflutna, nuet eller framtiden? Fördelar eller nackdelar? Resurser eller brister? Risker eller vinster? osv. Vad är meningen? Ser vi det som händer som ett straff, en utmaning eller en belöning (oavsett vad det handlar om)? Detta påverkar hur vi kommer att reagera, känna och handla. Vad ska jag göra? Det ultimata beslutet. Gå vidare, vända om eller ge upp? Tänk på det!

Väldigt inspirerande dag alltså. Många självklarheter men ibland behöver vi påminnas om det, gärna utav en adhd-liknande amerikan som hoppar upp och ned och aldrig sitter still..

Nu tar jag helg. En lugn sådan. Hostar fortfarande och känner mig inte alls i form. Må nästa vecka bli lite mer energifylld…


Mikaela - in the world © 2013. All Rights Reserved.